Min fotoresa

19 december, 2018

Jag köpte min första kamera 2005. Innan dess så hade jag lånat familjens point and shot (en helt vanlig kamera) men filmen på rullen tog slut fort och det var dyrt med sånt. Sen fick mamma en digitalkamera i julklapp 2003. Då började mitt intresse på riktigt. Då fick du inte RAW i kamerorna så den bild du tog var i princip den du fick.

Denna bild är tagen i juli 2010. Vad fan händer? Haha! Redigering overboard. Skärpan sitter inte ens på hennes ögon utan snarar bakom henne eller möjligtvis någonstans på tröjan.

Ganska snart fick mamma tag i någon kopia av Photoshop 7 och jag började testa mig fram. Det var svårt men jag testade mig fram. Fruktansvärda resultat men jag hade kul.

Denna bild är tagen i september 2011. När min syster gifte sig. Helt ärligt så hade jag tur med ljuset här. Älskar denna bild fortfarande.

Min första systemkamera

Låt oss hoppa framåt ganska fort. Jag sparade ihop pengar och köpte min första systemkamera när jag fyllde 18 år. En Pentax K-110D. Efter det hade jag två Nikons och har nu Canon och Sony. Vi kan snacka om mina upplevelser med dessa olika typer av kameror en annan gång.

Började öva motljus 2014. Lillasyster fick ställa upp motvilligt.

I allafall. Nästa år så har jag fotograferat med systemkameror i 12 år och det är typ bara i år eller möjligtvis förra året som jag började känna mig helt bekväm med kameran. Alltså, att jag känner mig säker på att jag kommer få det resultat som jag är ute efter när jag ställer in kameran på det sätt jag vill. Och jag lär mig såklart fortfarande.

Hur ser jag på mitt fotograferande idag?

Bilden uppe till vänster, 2010 – Bilden uppe till höger, 2012 – Nedre bilden, 2018

I år valde jag att sluta jämföra mig med andra. Istället så valde jag att försöka utveckla min redigering själv. Göra den mångsidig. Jag har absolut tittat på hur andra fotografer tar fram en viss färg och stil i sina bilder och sen försökt att efterlikna. Men mina bilder är mina bilder och deras är deras. Det jag har upptäckt när jag ser personer som har en ganska så enhetligt flöde är att deras bilder ofta är tagna i liknande miljöer och ljus hela tiden.

Sen kommer någon annan, som är väldigt varierad i sin miljö och förväntar sig att resultatet ska bli samma varje gång. Det kommer inte bli det. Du kan sätta en ton, och det kan du göra i alla dina bilder oavsett. Exempelvis, de flesta av mina bilder är ljusa, matta och om det finns grön med i bilden så är den gröna ganska kall. Oftast. Inte alltid. Jag gör ungefär samma grund varje gång och sen såklart så drar jag lite extra i de reglage som behövs för att nå mitt mål med bilden.

Vad jag vill säga är:

  1. Sluta jämföra dig med andra
  2. Hitta din grundredigering, spara den som en preset
  3. Våga experimentera med alla reglagen i Lightroom (och Photoshop med för den delen)
  4. Håll koll på din utveckling. Gå tillbaka i ditt eget flöde ibland. Jämför dig med dig själv. Hur såg dina bilder ut i början på året, hur ser de ut nu?
  5. Våga fråga! Om du fortfarande känner att du inte riktigt når dit du vill nå, fråga någon. “Hur gör du för att få till den där matta färgen?” exempelvis.

Varför visar jag detta?

Igår så var det flera av er som skrev till mig om att man känner att ens redigering inte räcker till. “Jag får inte till det så att mitt flöde ser jämt och fint ut, precis som person X har”. Därför ville jag här visa upp lite hur bilder som jag har tagit genom åren har lett mig upp till min kunskap som jag har idag.

Du kan såklart hitta ännu mer av min utveckling om du scrollar i mitt instagram-flöde

Välkommen
fotograf caroline solberg

Caroline Solberg

Ska vi jobba ihop?

Articles

more from us